Metakognition.
Skummade runt lite i Nationalencyklopedin och hittade detta.
Jag finner det mycket intressant.
Metakognition.
Medvetenhet om eller förståelse av den kunskap man har, en förståelse som kan komma till uttryck antingen genom effektiv användning av kunskap eller genom en förmåga att verbalt beskriva den. Det handlar således om att vara medveten om sitt eget tänkande, hur man går till väga när man löser problem, fattar beslut, tolkar en text eller söker i sitt minne. Metakognition innebär förutom avsiktliga val av strategier när man ställs inför problem också att man fortlöpande övervakar sitt tillvägagångssätt och kontrollerar att man är på rätt väg. En sådan aktiv, medveten, planmässig och realitetsprövande hållning står i motsats till de automatiserade handlings- och tankesekvenser eller rutiner som också ingår i våra kognitiva färdigheter.
Utan metakognitiv förmåga skulle vi inte kunna ställa frågor inför en uppgift, läsa om ett avsnitt som vi inte förstått, välja rätt inlärningsstrategi. En metakognitiv hållning innebär att man fortlöpande kan fråga sig: "Vad håller jag på med? Hur gör jag det? Hur skall jag gå vidare?" Ofta kan man känna på sig om man vet eller inte vet något. Kognitionspsykologer har ofta låtit försökspersoner bedöma hur säkra de känner sig inför olika uppgifter. Även om det i vissa fall finns systematiska över- eller underskattningar samt individuella skillnader, råder det en anmärkningsvärt god överensstämmelse mellan vad man tror sig kunna och va man faktiskt kan.
Barn, ibland även vuxna, förstår inte alltid att de inte förstår. De upptäcker inte tankeluckor, motsägelser och rena felaktigheter eller orimligheter i en framställning. Att förvärva metakognitiv förmåga är således en viktig sida av den allmänna intellektuella utvecklingen. I den ryske psykologen Lev Vygotskijs skrifter från 1930-talet finns (även om termen metakognition inte används) ingående analyser av mentakognitionens grundproblem: självreglering, kontroll och medveten styrning av tänkandet.
Metakognition har jag mycket av.
Jag finner det mycket intressant.
Metakognition.
Medvetenhet om eller förståelse av den kunskap man har, en förståelse som kan komma till uttryck antingen genom effektiv användning av kunskap eller genom en förmåga att verbalt beskriva den. Det handlar således om att vara medveten om sitt eget tänkande, hur man går till väga när man löser problem, fattar beslut, tolkar en text eller söker i sitt minne. Metakognition innebär förutom avsiktliga val av strategier när man ställs inför problem också att man fortlöpande övervakar sitt tillvägagångssätt och kontrollerar att man är på rätt väg. En sådan aktiv, medveten, planmässig och realitetsprövande hållning står i motsats till de automatiserade handlings- och tankesekvenser eller rutiner som också ingår i våra kognitiva färdigheter.
Utan metakognitiv förmåga skulle vi inte kunna ställa frågor inför en uppgift, läsa om ett avsnitt som vi inte förstått, välja rätt inlärningsstrategi. En metakognitiv hållning innebär att man fortlöpande kan fråga sig: "Vad håller jag på med? Hur gör jag det? Hur skall jag gå vidare?" Ofta kan man känna på sig om man vet eller inte vet något. Kognitionspsykologer har ofta låtit försökspersoner bedöma hur säkra de känner sig inför olika uppgifter. Även om det i vissa fall finns systematiska över- eller underskattningar samt individuella skillnader, råder det en anmärkningsvärt god överensstämmelse mellan vad man tror sig kunna och va man faktiskt kan.
Barn, ibland även vuxna, förstår inte alltid att de inte förstår. De upptäcker inte tankeluckor, motsägelser och rena felaktigheter eller orimligheter i en framställning. Att förvärva metakognitiv förmåga är således en viktig sida av den allmänna intellektuella utvecklingen. I den ryske psykologen Lev Vygotskijs skrifter från 1930-talet finns (även om termen metakognition inte används) ingående analyser av mentakognitionens grundproblem: självreglering, kontroll och medveten styrning av tänkandet.
Metakognition har jag mycket av.
Kommentarer
Trackback
