Vissa människor är helt enkelt menade för lite mer.
De har ögonen lite öppnare, ser lite klarar.
De upplever mer skit, mer press, mer rätt och fel.
Vissa människor passar inte in.
De flesta människor passar in, de flesta människor ligger på någorlunda lika nivå, de flesta människor är gemensamma. Samhället kräver bara så mycket så det finns ingen mening med att vara någonting mer.
Varför ska man vara lite mer när samhället inte bryr sig samtidigt som det skadar känslan av gemenskap?
Alla vill passa in - någonstans. Ingen vill vara ensam.
Så då dessa människor som inte passar in, de ser lite mer - ögon vidare öppna.
Hur ska man kunna motivera dem till att stänga sina ögon? Dom ser ju mer ! Dom är klarare ! Dom är bättre !
Passa inte in, pressa dig själv, bär världen på dina axlar, fullfölj din potential och fall inte ihop under tyngden.

De säger att gränsen mellan galenskap och genialitet är tunn, kolla bara på Tesla, Hemmingway och Van Gogh.
Om jag inte minns fel var Tesla schizofren, Hemmingway tog livet av sig och Van Gogh var väl lite på örat.

I mindre extrema fall så mår nog folk bara lite dåligt av att fungera på en lite högre nivå.

Men vissa människor är menade för mer. De ligger före. Det är dessa människor som inte förändrar världen med tur (som killen som uppfann penicilinet) utan förändrar världen med ambition och potential.

Är du sådan så släng för allt i världen inte bort det.