Minns en gång. Danne och jag flög till Norrland. Det var dag när vi lättade från marken och strax låg vi ovanför molntäcket... Men när natten började smyga sig på så kunde man verkligen se en skarp gräns på molnen vilken allting bakom bar svart. Man såg verkligen gränsen för natten.
Danne kläcker världens skönaste kommentar.

"Ser du där framme? . . . Där ligger Norrland."