Fylleshit
Jag är arg, glad, frustrerad och FITTA samtidigt. Du ÄR jag. Du har definierat mig. Du är den enda i mitt liv som är mer värd än vad jag är. Jag älskar dig. Jag hatar dig. FÖRSTÅ MIG. Jag ger mitt liv för dig. Jag är full...
Fylleblogg
Drömmar är illusioner och jag hatar att sova. Krossa dina drömmar. Verkligheten är inte vad vi lovades som barn. Bespara dig din olycka och bringa dig insikt. Jag är full så knulla alla andra jao.
Avgörande Val
Jag är en tidsmaskin som rör mig framåt i tiden med en hastighet av en sekund i sekunden. Jag är ett steg i evolutionen på väg mot den slutgiltiga produkten. Såvida inte evolutionen själv är produkten. Jag är en tänkande varelse och precis som Descartes så är det möjligt att jag är den enda sanningen intrasslad i ett allomfattande bedrägeri. Jag kan med tankar isolera mig från världen på ett sätt som gör att ni aldrig når mig. Jag kan med känslor placera mig själv i världen runt omkring och bli en del av den. Jag kan känna mig överlägsen om jag vill och jag kan känna mig gemensam om jag vill. Jag kan vara småsint för egen vinning och jag kan vara storsint när jag åsidosätter mig själv för andra. Jag kan leva i nuet och känna doften av gräset och jag kan låta oro över framtiden tynga mig tills jag går under och jag kan leva så mycket i minnen att jag blir ett spöke. Jag kan rationalisera bort vad som helst så att ingenting betyder och jag kan bry mig så att allt blir meningsfullt. Jag kan skifta fokus, jag kan ställa mig på andra benet och jag kan byta perspektiv - alltid. Jag har ett val. Jag kan vara en bra människa. Jag kan må bra. Jag har ett val.
;)
;)
Brain Surgery
Hjärnkirurgi alltså. Häpnadsväckande. Man är vaken under ingreppet samtidigt som man får utföra en massa tester. Syftet är att kirurgen måste få direkt vetskap om ifall han råkar tampas med fel kretsar där inne. Alltså, testerna är testas olika områden i hjärnan och nonsenssvar från dig är indikation på att han trycker på fel knapp. Att man dessutom inte har någon känsel i hjärnan är en lycklig slump som underlättar allting avsevärt. Häpnadsväckande som sagt.
It's in your eyes.
Det sägs att ögonen är själens speglar. Och mycket kan vi se i ögonen. Till exempel så kan du se i någons ögon ifall de är höger- eller vänsterhänta. Om du testar själv att fokusera på en rak linje (t.ex en dörrkarm) med båda ögonen. Håll sedan upp ett finger i linje med karmen medan du fortfarande fokuserar med båda ögonen. Blunda sedan med det ena ögat utan att flytta fingret och blunda sedan med det andra ögat utan att flytta fingret. Om du inte är väldigt speciell så kommer fingret enbart att ligga i linje med dörrkarmen när du blundar med ena ögat och inte med andra. Och om du inte är alldeles speciell så kommer fingret att ligga i linje med karmen när du kollar med höger öga om du är högerhänt och vice versa om du är vänsterhänt. Detta kallas att vara vänster- respektive högerdominant. Du fokuserar med ett öga och använder det andra för att bedömma djup helt enkelt. (Ett tecken på att vi är rovdjur då avståndsbedömning är fördelaktigt medan en växtätare behöver stort synfält har de ofta ögonen på olika sidor av huvudet, t.ex ankor, hästar et cetera.) Med lite övning kan du, i ögonkontakt med någon, märka vilket öga de fokuserar med ;)
En annan sak vi kan se i ögonen på varandra är vilken form av tankar vi tänker. Man se när någon tänker någonting emotionellt, när de minns någonting och vi kan även se om det är minnen eller ifall det är någonting som de skapar själva och på så sätt ifall de eventuellt ljuger. De kallas EAC (Eye Access Cues).
Vanligtvis är ett sinne dominant för hur vi uppfattar världen medan ett annat sinne är sekundärt. Vanligtvis väljer vi först att minnas ett minne t.ex visuellt för att sedan bekräfta minnet med ett sekundärt sinne t.ex audiellt.
Vilket håll ögonen rör sig åt skvallrar om vilken form av minne/tanke det gäller. En varning innan ni kollar EAC är att inte precis alla har samma mönster, men majoriteten har samma. Om ni är intresserade av att kunna tolka någon specifik så bör ni kontrollera dem först. T.ex tala om väldigt visuella minnen för dem och betrakta vart deras ögon rör sig. Är det minnen så kommer de med stor sannolikhet att kolla upp och åt vänster för det är den vanligaste cuen. Men bekräfta alltid en människas mönster innan ni börjar tolka någonting.
Om ni missade länken i texten så skriver jag den här igen EAC-länk EAC-länk EAC-länk EAC-länk
En annan sak vi kan se i ögonen på varandra är vilken form av tankar vi tänker. Man se när någon tänker någonting emotionellt, när de minns någonting och vi kan även se om det är minnen eller ifall det är någonting som de skapar själva och på så sätt ifall de eventuellt ljuger. De kallas EAC (Eye Access Cues).
Vanligtvis är ett sinne dominant för hur vi uppfattar världen medan ett annat sinne är sekundärt. Vanligtvis väljer vi först att minnas ett minne t.ex visuellt för att sedan bekräfta minnet med ett sekundärt sinne t.ex audiellt.
Vilket håll ögonen rör sig åt skvallrar om vilken form av minne/tanke det gäller. En varning innan ni kollar EAC är att inte precis alla har samma mönster, men majoriteten har samma. Om ni är intresserade av att kunna tolka någon specifik så bör ni kontrollera dem först. T.ex tala om väldigt visuella minnen för dem och betrakta vart deras ögon rör sig. Är det minnen så kommer de med stor sannolikhet att kolla upp och åt vänster för det är den vanligaste cuen. Men bekräfta alltid en människas mönster innan ni börjar tolka någonting.
Om ni missade länken i texten så skriver jag den här igen EAC-länk EAC-länk EAC-länk EAC-länk
Du står ivägen för dig.
Tänkte på det. Denna veckan har varit underbar. Har connectat med tusen pers känns det som. Jag har känt mig värdeful. Det viktigaste är inte att folk placerat värde i mig. Det viktigaste har varit att folk placerat värde i mig. Jag tycker det är underbart att placera värde i någon annan och jag förutsätter att andra känner likadant så när de placerar värde i mig så känns det som att jag ger dem den där sköna känslan av att uppskatta någonting. Det gillar jag - att känna att jag ger. Men så finns det människor som är så benägna att framställa sig själv att allt bara blir jag-jag-jag. Allt för att hypa bilden av sig själv. De vill säga häftiga saker om sig själv och när man själv berättar någonting blir resultatet att de i sin tur kommer att tänka på någonting som de ska berätta om sig själva. I deras värld tror de kanske att de jag sagt har något värde för mig så då ska ju de berätta det värsta inom samma kategori. En bieffekt blir att de inte kan intressera sig för mig och då kan de inte uppskatta mig och då känner jag inte att jag ger någonting och då får jag ingenting. Utbyte uteblir och jag de blir mindre värda för mig, mindre betydande, de blir ingenting... Det är ironiskt med tanke på att de framställer sig för att de vill vara någonting. De står ivägen för sig själva.
Jag har inte skrivit på ett tag men nu ska jag uppdatera dagligen igen.
Jag har inte skrivit på ett tag men nu ska jag uppdatera dagligen igen.
Shouties !
Tänkte skriva någonting meningslöst idag.
Shouties comes to mind.
Jag börjar intressera mig mer för andra människor och börjar att se dem på andra sätt.
Jag kan prata med någon jag egentligen inte känner och bara känna hur behaglig den människan är att språka lite med. Jag syftar på två i synnerhet just nu. Andra människor, fortfarande behagliga men det är inte det behagliga som karaktäriserar samspelet, sprider bara en glädje genom sättet de är på. Att vara runt dessa människor känns otroligt bra och jag syftar på två andra i synnerhet. Andra människors intellekt verkligen blixtrar och även om attityden egentligen inte är speciellt lay back så är det otroligt stimulerande och jag syftar på en människa i synnerhet. Alla dessa människor är nya människor för mig och det är därför de nämns här. För det är väl när man har med nya människor att göra som man verkligen på allvar och rättvist uppmärksammar karaktärsegenskaper.
Kommer jag att sluta uppskatta dessa egenskaper om människorna slutar att vara nya för mig? För jag vill verkligen verkligen inte det. Sådant här sätter guldkant på mitt liv och jag låter hellre bli att ha underbara människor nära om det är enda sättet att se till att de förblir underbara i min subjektiva värld.
Shoutouts till folk som inte är nya.
Ett par. Jag gillar verkligen att se dem ihop. Jag tar glädje i det av någon konstig anledning.
En av mina grannar är nog min ventil även om vi inte alltid snackar allvar. Denna vän är också någon som ofta har stor del i bloggen när många topics är alster av våra konversationer. Också den enda människans dörr som jag frekvent knackar på oanmäld.
En annan av mina vänner är den ödmjukaste människan jag känner och samtidigt i besittning av hunger efter kunskap om det mesta.
Silen shoutout.
Jag vill tacka en människa i synnerhet för det här. Som gjort allt det här möjligt. Som har definierat mig.
Shouties comes to mind.
Jag börjar intressera mig mer för andra människor och börjar att se dem på andra sätt.
Jag kan prata med någon jag egentligen inte känner och bara känna hur behaglig den människan är att språka lite med. Jag syftar på två i synnerhet just nu. Andra människor, fortfarande behagliga men det är inte det behagliga som karaktäriserar samspelet, sprider bara en glädje genom sättet de är på. Att vara runt dessa människor känns otroligt bra och jag syftar på två andra i synnerhet. Andra människors intellekt verkligen blixtrar och även om attityden egentligen inte är speciellt lay back så är det otroligt stimulerande och jag syftar på en människa i synnerhet. Alla dessa människor är nya människor för mig och det är därför de nämns här. För det är väl när man har med nya människor att göra som man verkligen på allvar och rättvist uppmärksammar karaktärsegenskaper.
Kommer jag att sluta uppskatta dessa egenskaper om människorna slutar att vara nya för mig? För jag vill verkligen verkligen inte det. Sådant här sätter guldkant på mitt liv och jag låter hellre bli att ha underbara människor nära om det är enda sättet att se till att de förblir underbara i min subjektiva värld.
Shoutouts till folk som inte är nya.
Ett par. Jag gillar verkligen att se dem ihop. Jag tar glädje i det av någon konstig anledning.
En av mina grannar är nog min ventil även om vi inte alltid snackar allvar. Denna vän är också någon som ofta har stor del i bloggen när många topics är alster av våra konversationer. Också den enda människans dörr som jag frekvent knackar på oanmäld.
En annan av mina vänner är den ödmjukaste människan jag känner och samtidigt i besittning av hunger efter kunskap om det mesta.
Silen shoutout.
Jag vill tacka en människa i synnerhet för det här. Som gjort allt det här möjligt. Som har definierat mig.
Typ lakto- glutenallergisk diktator?
Typ lakto- glutenallergisk diktator?
Kuriosa
Det finns spindlar som andas genom bakkroppen. De har små hår på bakkroppen också. Om dessa spindlar hoppar ner i vatten så kommer det bildar ytspänning mellan hårstråna så luft typ fångas där som en luftbubbla där djuret kan andas. Som en egen liten dykarklocka. Skit häftigt =D
Infidelity
Jag har en filosofi angående trogenhet. Jag kan aldrig vara otrogen mot en tjej när jag placerar min trogenhet i min relation till mig själv. Har jag chica och jufsar runt med någon annan random hoe så befinner jag mig i en av två situationer. Antingen älskar jag egentligen min flickvän och då har min vildhavre inneburit en otrogenhet gentemot mina egna känslor och om jag känner att jag faktiskt ville kopulera min kollega istället för min "hjärtevän" så är ju känslan mitt förhållande bygger på inte stark nog och då innebär mitt förhållande i sig en otrohet gentemot mina egna känslor. Så lojaliteten ligger mot mig själv och min raka rygg och inte mot någon annan. Fuck hoes - Det är JAG som gäller liksom.
It leads to nothing. Like a fruitless ende...
It leads to nothing. Like a fruitless endeavour. Like you and I.
Sprucket Timmglas
En kompis tog sitt liv och min enda kommentar var "Han var skyldig mig 700, fitta.". Samtidigt undrade jag varför jag skulle vara ledsen över hans öde. Jag tyckte att han var en fitta och mitt liv kom inte att påverkas det minsta av hans frånfälle. Dessutom så var det ju självvalt. Det enda som var jobbigt var att ha sådana tankar medan stora delar av mitt umgänge helgonförklarade honom på det där sättet som folk gärna gör med folk som dött.
Jag hoppas att jag inte alltid kommer att vara så kall.
Cykla din jävel.
Min granne när jag gick igenom tonåren var en riktig surfitta. Förmodligen var hon ganska ensam, runt 50, ganska bitter och den enda kärlek hon hade gav hon sin fula jävla hund, en liten vit sak med långt hår som skymde ögonen och hon pratade flitigt med den. Jag minns en sommar när jag lyssnade på min psytrance. Musiken flödade ut genom mitt vidöppna fönster på första våningen och livet var bara sådär azum. I tystnaden mellan två låtar hör jag "*mummel*...knarkarmusik". Fittgrannen sabba min vibe så jag lutar mig ut och frågar vad hennes problem är. Svar uteblir och hon går in igenom porten. En annan gång, strax efter nio då porten låser... Hon har precis gått in så jag sträcker mig lite snabbt efter porten innan den slår igen för att slippa rota fram min nyckel. Då tar kärringen tag i dörren och försöker dra igen den! Jag rycker upp dörren och frågar vad fan hon håller på med och svaret blir "du har väl ingenting här att göra" -- "Jag bor för fan här!". Hon går iväg, muttrandes till golvmoppshunden. Ytterligare en annan gång. Hon är på väg upp och jag är på väg ut. När jag passerar henne hör jag "*mummel*...är la inte riktig i huvudet" helt jävla spontant och oprovocerat. Igen frågar jag vad fan hon säger. "Jag sa la inte till dig" blev svaret och jag pallar verkligen inte att hålla mig på min kant längre. Replikeringen blir således "Stick och dränk både dig och din hund din jävla fitta! Ingen kommer sakna er ändå". Egentligen var det väl synd om henne men det är orimligt att kräva en tonåring på den ängels tålamod som krävs för att ta hänsyn till detta i sju år. Vi hade alltid avskytt varandra. Några år senare, efter min flykt från Falkenberg, så är jag tillbaka i stan någon vecka. Det ringer på dörren och jag sitter vid köksbordet när min mamma öppnar. Jag hör grannen jag avskyr förklara att hennes cykel har punktering. När hon frågar min mamma om hon kan låna hennes extracykel så svarar mamma "Stefan är här och använder sig av den. Du får fråga honom" och sedan tar hon ett steg åt sidan så att det blir fri sikt genom hallen mellan dörren och köksbordet. Någon som aldrig visat mig respekt, som ohöljt har visat sitt förakt mot mig, som alltid avskytt mig befinner sig nu sökandes min välvilja. Jag har ingen anledning att göra henne tjänster ! Vad tror ni att jag gör? Utan minsta min, eller ens tonfall, som skulle kunnat skvallra om våran spända relation svarar jag "Jag behöver den inte förrän om fyra timmar. Fungerar det för dig?". Det gjorde det. Hon lånade cykeln.
Jag kände mig så jävla mycket större än henne. Jag kände mig stolt. Jag kände mig som så mycket bättre människa än hon och det enda som kan ha fått henne att komma ikapp lite vore om hon mådde dåligt över sin del av våran historia medan hon cyklade iväg. Jag hoppas att det kändes.
Svårt att hitta saker att skriva om och jag känner mig inte alls manad till att uppdatera bloggen dagligen. Blir nog uppehåll strax. Många tankar om mitt liv kommer ivägen
Jag kände mig så jävla mycket större än henne. Jag kände mig stolt. Jag kände mig som så mycket bättre människa än hon och det enda som kan ha fått henne att komma ikapp lite vore om hon mådde dåligt över sin del av våran historia medan hon cyklade iväg. Jag hoppas att det kändes.
Svårt att hitta saker att skriva om och jag känner mig inte alls manad till att uppdatera bloggen dagligen. Blir nog uppehåll strax. Många tankar om mitt liv kommer ivägen
Equilibrium vs Oscilation
Har diskuterat ganska mycket på senaste om vad som är bra för ett land eller inte. Många jag känner vill jämna ut allting, fördela klasserna mer lika och så. Personligen har jag större förtroende för kapitalismen än för kommunismliknande modeller. Finns det kapital så finns det fler folk som är villiga till att satsa. Kapitalet bör inte enbart finnas i företag utan även i privatpersoner. En privatperson är oftast en större visionär än ett företag liksom och på så sätt gynnar kapitalismen utveckling. Vidare så är vi så otroligt jävla bortskämda i Sverige. Folk kan sitta hemma utan att göra ett skit och ändå ha råd med abonnemang på telefonen medan de försörjer sitt nikotinbehov samt festa loss lite två gånger i månaden... Och att folk sedan har mage att klaga liksom? Fuck off, bortskämda horungar. Nae, bringa lite riktigt misär på de jävlarna så att de verkligen får någonting att klaga på. Det skulle i alla fall ta bort mitt förakt över deras klagan. Vidare så är det väl så att när man ändå klarar sig så jävla bra så bleknar värdet i att kämpa för någonting - kommunism dödar ambition. Vi behöver klasskillnader också. Jag menar, förstår ni vilket jävla kaos det skulle vara om varenda jävel kunde komma in på spybar? Haha, alla inneställen skulle bli crowded och de ställen som inte är "inne" skulle gå under så den branchen skulle tunnas ut. Klädbutiker skulle drabbas, alla som bryr sig skulle köpa "schyssta" kläder medan de som fortfarande handlar på H&M är de som prioriterar annorlunda i penningplaceringen. Hur som helst så kommer det att innebära ett stort bortfall i kundkretsen även i den branchen och företag skulle gå under. Alla områden skulle vara mer likvärdigt attraktiva att bo på då boenden helt plötsligt skulle närma sig en uniform standard vilket innebär att de som fortfarande väljer att punda och syssla med kriminalitet skulle sprida sig mer i samhället. Ditt fina villaområdeskulle helt plötsligt kunna innefatta grannskap med en heroindistrubitör. Alla skulle ha körkort och bil, kollektivtrafiken skulle få skära ner, folk skulle förlora jobb. Restauranger skulle också närma sig en uniform standard... Det är inte bara folks plånböcker som hade blivit mer likartade. En likställning gällande penning och status (Tautologi? penning=status?) skulle direkt speglas vidare i hela samhället. Kanske till och med att samhällets mer och mer jämna natur hade återspeglats i människors mående så att alla hade börjat att må mer likartat och må mer jämnt. En jämvikt brukar också sträva efter att inte förändras. Utveckling blir lidande på många plan. Vi behöver toppar och dalar, vi behöver kontraster och vi behöver klasskilnader för att vi behöver utveckling. Vi behöver gräddhyllan och misär, de kliar varandra på ryggen när allt kommer omkring men många är inte modiga nog att se det. Jag vet att resonemanget inte enbart drabbar många jag känner utan även mig själv. Men en sådan här syn får mig att må bra i min situation. Det berövar mig rätten på att klaga. Jag är trots allt bara en myra i stacken och jag fyller min funktion. Många skulle aldrig gå med på att se det medan vi som går med på den här synen har olika gränser för hur långt man kan ta det innan det blir orimligt.
Kom att tänka på en film som heter Equilibrium (Cubic) som handlar om en värld där känslor är förbjudna. Genom det uppnås en viss jämvikt och det illustrerar väl också problemen med det. Vi behöver både toppar och dalar.
Kom att tänka på en film som heter Equilibrium (Cubic) som handlar om en värld där känslor är förbjudna. Genom det uppnås en viss jämvikt och det illustrerar väl också problemen med det. Vi behöver både toppar och dalar.
Brinn ditt offer - Jag är care free.
Hur mår du? Vad tycker du om samhället? Någonting du vill ändra på? Någonting du vill klaga på?
Såhär tänker jag. Det finns tusen saker som jag gärna skulle vilja ändra på. Visst skulle jag vilja ha mer cash, se mindre lidande i världen, se saker jämnare fördelat och bla bla bla bla bla bla .... bla bla ... bla. En jävla massa bla bla för när saker och ting kommer omkring så spelar det ingen roll. Hej mitt namn är Stefan och jag tycker om att klaga på saker och ting. Kalla mig svensk ifall du vill för jag vet att min tendens till att klaga på saker är just typiskt svensk. Så om vi får den där ändringen som jag ständigt lipar efter? Vad händer då? Jag kommer att vara skitnöjd så länge förändringen känns som just en förändring. Men jag vänjer mig så småning om och när jag vänjer mig faller jag tillbaka i mig själv och genast kommer jag att hitta någonting nytt att klaga på. Så min attityd kommer att bubbla upp till ytan så fort saker blir vanliga igen. Så klaga du Steffe, klaga du din jävel om du tycker att det är så jävla kul att klaga. Din klagan är en personlig egenskap, någonting inifrån projicerat på någonting utanför. Så klaga du Steffe, om du tycker så jävla mycket om dig själv. Naefan, då tycker jag hellre om att se det såhär. Världen kommer aldrig att vara perfekt och världen idag är skapat genom tusentals år. Ska du ändra den under en mandatperiod genom att lägga din röst rätt? Ska du ändra situationen i Afrika genom lite volontärarbete? Fuck det, varför ska jag anstränga mig? Jag behöver bara vara medveten och sedan räcker det, sedan har jag nog med mig själv att tänka på.
Vilken attityd ska jag ha till saker och ting?
Eller . . .
Vilken attityd ska jag ha till mig själv?
Jag har sett många med offermentalitet... Men ha det så jävla kul då ditt jävla offer. Du är egentligen bara offer för din egen mentalitet. Du placerar problemen utanför dig själv, utanför din egen kontroll, utanför din förmåga att lösa dem. Ha det så jävla kul med dina problem, ditt jävla offer, för det är verkligen dina problem och inte mina. Jag kan se dig brinna utan dåligt samvete.
Jag har sett många som tror att de är störst, bäst och vackrast. Störst, pest och idiot. Förstår du inte att du blir odräglig? Ingen är störst, bäst och vackrast och ditt jävla sätt blir direkt, eller indirekt att förminska och trycka ner de runt omkring dig? Vem fan vill ha med dig att göra i det långa loppet?
Better safe than sorry... Att alltid ta den säkra vägen gör dig tråkig. Allting välplanerat, tryggt, tråkigt, ingen spontanitet, inga risker, inga chansningar, inga toppar och inga dalar. Hur är du när du är som gladast? Din säkerhet kommer förr eller senare hamna i vägen för din lycka och bortsätt från det verkar du ju vara en jättefestlig människa att omge sig med. Be sorry safe :P
Jag kan säkert komma på många mentaliteter att, på mitt typiska svenska sätt, klaga på... Men det känns inte meningsfullt just nu.
Vilken attityd ska jag ha till saker och ting?
Vilken attityd ska jag ha till mig själv?
Att stolthet får mig att hålla huvudet högt medan skuld håller mina fötter på jorden ger mig en rak rygg och även i det måste jag kunna släppa saker runt omkring mig för att bara chilla i ögonblicket. För det är i ögonblicket jag är lycklig. Inga tankar framåt och inga tankar bakåt. Jag har förlorat underbara människor på olika sätt och många underbara människor i mitt liv idag kommer inte att vara där imorgon. Många som ställt upp för mig skulle aldrig göra det idag och många som ställer upp för mig idag kommer inte att göra det i framtiden. Men gör det någonting? Vilken attityd ska jag ha? Jag kan vara care free när jag vet att det alltid kommer att finnas någon som ställer upp för mig och det kommer alltid att finnas underbara människor i mitt liv. De människor som försvinner hoppas jag kommer vara underbara människor någon annanstans och möta andra underbara människor, jag hoppas det och önskar de all lycka. För mig står det tusen åter och åter tusen åter att finna. Det gör mitt liv tryggt och spontant på samma gång. Jag väljer att vara care free idag.
Såhär tänker jag. Det finns tusen saker som jag gärna skulle vilja ändra på. Visst skulle jag vilja ha mer cash, se mindre lidande i världen, se saker jämnare fördelat och bla bla bla bla bla bla .... bla bla ... bla. En jävla massa bla bla för när saker och ting kommer omkring så spelar det ingen roll. Hej mitt namn är Stefan och jag tycker om att klaga på saker och ting. Kalla mig svensk ifall du vill för jag vet att min tendens till att klaga på saker är just typiskt svensk. Så om vi får den där ändringen som jag ständigt lipar efter? Vad händer då? Jag kommer att vara skitnöjd så länge förändringen känns som just en förändring. Men jag vänjer mig så småning om och när jag vänjer mig faller jag tillbaka i mig själv och genast kommer jag att hitta någonting nytt att klaga på. Så min attityd kommer att bubbla upp till ytan så fort saker blir vanliga igen. Så klaga du Steffe, klaga du din jävel om du tycker att det är så jävla kul att klaga. Din klagan är en personlig egenskap, någonting inifrån projicerat på någonting utanför. Så klaga du Steffe, om du tycker så jävla mycket om dig själv. Naefan, då tycker jag hellre om att se det såhär. Världen kommer aldrig att vara perfekt och världen idag är skapat genom tusentals år. Ska du ändra den under en mandatperiod genom att lägga din röst rätt? Ska du ändra situationen i Afrika genom lite volontärarbete? Fuck det, varför ska jag anstränga mig? Jag behöver bara vara medveten och sedan räcker det, sedan har jag nog med mig själv att tänka på.
Vilken attityd ska jag ha till saker och ting?
Eller . . .
Vilken attityd ska jag ha till mig själv?
Jag har sett många med offermentalitet... Men ha det så jävla kul då ditt jävla offer. Du är egentligen bara offer för din egen mentalitet. Du placerar problemen utanför dig själv, utanför din egen kontroll, utanför din förmåga att lösa dem. Ha det så jävla kul med dina problem, ditt jävla offer, för det är verkligen dina problem och inte mina. Jag kan se dig brinna utan dåligt samvete.
Jag har sett många som tror att de är störst, bäst och vackrast. Störst, pest och idiot. Förstår du inte att du blir odräglig? Ingen är störst, bäst och vackrast och ditt jävla sätt blir direkt, eller indirekt att förminska och trycka ner de runt omkring dig? Vem fan vill ha med dig att göra i det långa loppet?
Better safe than sorry... Att alltid ta den säkra vägen gör dig tråkig. Allting välplanerat, tryggt, tråkigt, ingen spontanitet, inga risker, inga chansningar, inga toppar och inga dalar. Hur är du när du är som gladast? Din säkerhet kommer förr eller senare hamna i vägen för din lycka och bortsätt från det verkar du ju vara en jättefestlig människa att omge sig med. Be sorry safe :P
Jag kan säkert komma på många mentaliteter att, på mitt typiska svenska sätt, klaga på... Men det känns inte meningsfullt just nu.
Vilken attityd ska jag ha till saker och ting?
Vilken attityd ska jag ha till mig själv?
Att stolthet får mig att hålla huvudet högt medan skuld håller mina fötter på jorden ger mig en rak rygg och även i det måste jag kunna släppa saker runt omkring mig för att bara chilla i ögonblicket. För det är i ögonblicket jag är lycklig. Inga tankar framåt och inga tankar bakåt. Jag har förlorat underbara människor på olika sätt och många underbara människor i mitt liv idag kommer inte att vara där imorgon. Många som ställt upp för mig skulle aldrig göra det idag och många som ställer upp för mig idag kommer inte att göra det i framtiden. Men gör det någonting? Vilken attityd ska jag ha? Jag kan vara care free när jag vet att det alltid kommer att finnas någon som ställer upp för mig och det kommer alltid att finnas underbara människor i mitt liv. De människor som försvinner hoppas jag kommer vara underbara människor någon annanstans och möta andra underbara människor, jag hoppas det och önskar de all lycka. För mig står det tusen åter och åter tusen åter att finna. Det gör mitt liv tryggt och spontant på samma gång. Jag väljer att vara care free idag.
(Jag börjar verkligen få slut på saker att skriva om haha.)
Techn9cian fo life !
Prozac ft Tech N9ne n Twista
Why
Han har även skrivit en låt till sin kuk
Tech N9ne
Worst Enemy
Why
Han har även skrivit en låt till sin kuk
Tech N9ne
Worst Enemy
Hittade en låt jag aldrig hört, fett skön yallafall.
(xxx ft?) Tech N9ne
(???)
Lite rap om att knulla hänsynslöst
Cognito ft Tech N9ne n' Krizz Kaliko
Violated
Fuck off nu se ses vi nästa vecka
Happiness beyond comparison
En tanke som dök upp för ett tag sedan resurfaced today.
Vi diskuterade hundar med halverat antal ben. Både två olika fall av hundar utan framben och sedan ett fall med en hund med bara ett ben fram och ett ben bak. Jag minns att dessa hundar jag sett var minst lika lyckliga för det vilket fick mig att tänke på en tidigare diskussion med min granne. Vi såg en krigsfillm där en tjej fick en hand amputerad och frågan huruvida man kan vara okay med det dök upp...
Jag tror att man kan må utmärkt levandes endast med en hand. Det är inte det faktumet att man bara har en hand som gör en olycklig i så fall utan snarare faktumet av att man inte längre har två händer. Det är alltså jämförelsen som gör oss olycklig. Men om jag klarar av att frigöra mig från jämförelsen och fullständigt acceptera att jag bara är jag och jag är bara det jag har för att sedan plocka bort tankarna utanför det så tror jag fullt på att man klarar av att leva ett lyckligt liv. Jämförelser är av ondo, helt klart. Om jag hade saknat förmågan att jämföra mig så hade så gott som all min olycka uteblivit. Reklamsamhället har ju förstått det här fullständigt när de trycker på dig en jämförelse (snygg kropp? snygga kläder?) för att sedan vifta jämförelsen bredvid lösningen framför ögonen på dig.
Mycket av min olycka har kommit från att världen inte varit vad jag föreställt mig - så min egen föreställning har varit min jämförelse. Det finns ett annat väldigt verkligt exempel som är utmärkt för att påvisa mekaniken bakom konceptet. Den svenska avundsjukan ! En kollega och jag utför precis samma arbetsuppgifter men han får ett papp mer i lön. Jag blir avundsjuk och mår dåligt av det här så jag går till chefen och påpekar detta, förmodligen hoppas jag på påök. Till min förvåning får istället min kollega lönen sänkt med en lax så att vi nu ligger på samma nivå. Min avundsjuka försvinner och jag mår inte längre dåligt. Men what the fuck egentligen !? Min situation har inte förändrats men ändå mår jag bättre ? Löjliga men högst verkliga yttringar av svensk avundsjuka vilket vidare påvisar att det är inte läget som det är som gör oss olyckliga i många fall utan snarare jämförelsen med någonting bättre. Det känns faktiskt äckligt att föreställa sig att jag mår bättre av att likvidera någonting bra bara för att jag själv inte besitter det... Riktigt äckligt faktiskt.
Men alla jämförelser är inte av ondo egentligen. Dina drömmar och dina mål är väl drömmar och mål så länge du inte har uppnått dem och så länge du inte uppnått dem får vi hoppas att du strävar efter dem och så länge du strävar efter dem måste du jämföra dig med dem för att veta i vilken mån du tar dig fram, eller kanske till och med för att se om du ens är på rätt väg. Det är väl dessa jämförelser som man i så fall verkligen egenhändigt har utformat, till skillnad från modeideal, grannens villa och kollegans lön. Handikappade hundar är i alla fall precis lika lyckliga som andra hundar.
Vi söker alla lycka men det verkar som att vissa medel i kampen om lycka bara är skenbart användbara när kulisserna döljer mekaniker som egentligen är skadliga för oss. Det är inte i jämförelsen vi blir lyckliga och det vet vi redan. Men någonstans på vägen verkar vi får för oss att enda sättet att kvitta jämförelsen är att uppfylla den. Men även om man uppfyller jämförelsen så finns den kvar, bara det att vi befinner oss på andra sidan gränsen och när jämförelsen finns kvar kommer förmodligen våran avundsjuka också korsa gränsen och förvandlas till präktighet, mallighet, högmod eller andra äckliga attribut. Kan man egentligen vara lycklig i det?
Nae, backa två steg och stå över två slag medan du tänker vidare på hur vi egentligen ska kvitta jämförelsen, för slutsasten om att vi blir lyckliga när vi kvittar jämförelsen var rätt. Man kommer långt med klarsynthet.
Happiness beyond comparison.
Vi diskuterade hundar med halverat antal ben. Både två olika fall av hundar utan framben och sedan ett fall med en hund med bara ett ben fram och ett ben bak. Jag minns att dessa hundar jag sett var minst lika lyckliga för det vilket fick mig att tänke på en tidigare diskussion med min granne. Vi såg en krigsfillm där en tjej fick en hand amputerad och frågan huruvida man kan vara okay med det dök upp...
Jag tror att man kan må utmärkt levandes endast med en hand. Det är inte det faktumet att man bara har en hand som gör en olycklig i så fall utan snarare faktumet av att man inte längre har två händer. Det är alltså jämförelsen som gör oss olycklig. Men om jag klarar av att frigöra mig från jämförelsen och fullständigt acceptera att jag bara är jag och jag är bara det jag har för att sedan plocka bort tankarna utanför det så tror jag fullt på att man klarar av att leva ett lyckligt liv. Jämförelser är av ondo, helt klart. Om jag hade saknat förmågan att jämföra mig så hade så gott som all min olycka uteblivit. Reklamsamhället har ju förstått det här fullständigt när de trycker på dig en jämförelse (snygg kropp? snygga kläder?) för att sedan vifta jämförelsen bredvid lösningen framför ögonen på dig.
Mycket av min olycka har kommit från att världen inte varit vad jag föreställt mig - så min egen föreställning har varit min jämförelse. Det finns ett annat väldigt verkligt exempel som är utmärkt för att påvisa mekaniken bakom konceptet. Den svenska avundsjukan ! En kollega och jag utför precis samma arbetsuppgifter men han får ett papp mer i lön. Jag blir avundsjuk och mår dåligt av det här så jag går till chefen och påpekar detta, förmodligen hoppas jag på påök. Till min förvåning får istället min kollega lönen sänkt med en lax så att vi nu ligger på samma nivå. Min avundsjuka försvinner och jag mår inte längre dåligt. Men what the fuck egentligen !? Min situation har inte förändrats men ändå mår jag bättre ? Löjliga men högst verkliga yttringar av svensk avundsjuka vilket vidare påvisar att det är inte läget som det är som gör oss olyckliga i många fall utan snarare jämförelsen med någonting bättre. Det känns faktiskt äckligt att föreställa sig att jag mår bättre av att likvidera någonting bra bara för att jag själv inte besitter det... Riktigt äckligt faktiskt.
Men alla jämförelser är inte av ondo egentligen. Dina drömmar och dina mål är väl drömmar och mål så länge du inte har uppnått dem och så länge du inte uppnått dem får vi hoppas att du strävar efter dem och så länge du strävar efter dem måste du jämföra dig med dem för att veta i vilken mån du tar dig fram, eller kanske till och med för att se om du ens är på rätt väg. Det är väl dessa jämförelser som man i så fall verkligen egenhändigt har utformat, till skillnad från modeideal, grannens villa och kollegans lön. Handikappade hundar är i alla fall precis lika lyckliga som andra hundar.
Vi söker alla lycka men det verkar som att vissa medel i kampen om lycka bara är skenbart användbara när kulisserna döljer mekaniker som egentligen är skadliga för oss. Det är inte i jämförelsen vi blir lyckliga och det vet vi redan. Men någonstans på vägen verkar vi får för oss att enda sättet att kvitta jämförelsen är att uppfylla den. Men även om man uppfyller jämförelsen så finns den kvar, bara det att vi befinner oss på andra sidan gränsen och när jämförelsen finns kvar kommer förmodligen våran avundsjuka också korsa gränsen och förvandlas till präktighet, mallighet, högmod eller andra äckliga attribut. Kan man egentligen vara lycklig i det?
Nae, backa två steg och stå över två slag medan du tänker vidare på hur vi egentligen ska kvitta jämförelsen, för slutsasten om att vi blir lyckliga när vi kvittar jämförelsen var rätt. Man kommer långt med klarsynthet.
Happiness beyond comparison.
We're all participants.
I don't mind.
I don't mind.
Defining my beliefs.
Jag har ingen aning om var han kom ifrån eller varför jag verkade vara ett lämpligt target i hans ögon.
Men han ploppade upp på min facebook och försökte övertyga mig. Men konsten att övertyga en Steffe är det få som behärskar xD
Random
return back to your creator instead
Sheldon Cooper
What, haha? 17 av dina 44 vänner är gemensamma men jag vet inte vem du är haha?
I'll return to my creator the moment I'm done with this world.
Random
when you will be done with this world you will not have time to return back to your creator.then its like you live for nothing, for no reason, just lived for life, eating, drinking, and so on...did you ever ask yourself why you are created, and who created you. don't you see around you, all these creatures ! the moon, the sun, the sky, the sea, the stars, everything is well built and well orgnized, don't you look at your body how is built, look at your heart, at your ears, god gave you everything to think with, to feel with, to worship him with...to thank him in the way he wants ! by the way my name is (Random)
Sheldon Cooper
I have no moral obligation to obey or worship any God. I am my own and share myself with who ever I want :p Just the same way that I'll never own my offspring. Do you realize how history has twisted religion? If there once were a true religion it's been lost since long. Every religion that has been central to a culture is more or less perverted since it's been in a position of power. Amongst men there will always be those who exploit it, twisting it to make it fit their use. And if there is a God, did he create us just to worship him? Think of it, infinite power, he could do anything and this is what he made? Trees, grass, mindless creatures and as the cherry on top we have man. The only being obligated to worship? And why the worshiping shit? Severe narcissism or what? No really, if there is a God I'll put my money on that he'd be proud of me being as much as I can of a good man. Besides... If there is a God, he obviosly lost grip of Sweden, still Sweden is a top ranked place to live. How's that?
Random
so you created yourself or maybe you came from nothing? you are telling me that the body is mooving because you got blood on it? or because there is a soul on it? so who created you and who created soul? you can share yourself with anybody you want, because when you die the people you shared with them wouldnt be able to give you life again. you are here so you exist, so you are a new creature, that has been created for a reason. god created a lots of things that you see and that you did not see. look at sun! how far it is from here? millions of years, but we still got its light, otherwise we would die certainly..so who sent its light to us and why, dont say the sun is having a brain and the sun realize that we need its light so it sent us its lights..that is not possible...so who made the sun do it and why? so think about...
Sheldon Cooper
Did I once say that God does not exist? And you take the suns light as an example of God existance since we need the light... What about all the countless other suns, who need them? By the way, it takes about 8 minutes for the light to travel from the sun to the earth. So tell me, what is your reason to exist? Yes, my body is funktioning because there is blood in it. How this fact is a legit proof of Gods existance is beyond me. What's annoying about you convinced people is that you're ignorant when you proclaim your theory as the only truth and neglect every other theory. Most of them are possible with different degree of plausability but you consequently fail to aknowledge anything but your own beliefs. I aknowledge the possibility of an existing God, but to state it as a fact and then try to convince others is disrespectful and plain stupid.
I live my life to the fullest and care about others and I try to diminish every negative thaught and behavior. I do not need another life, I'm not greedy and I wouldn't go against my values to serve my interests.
If God does exist and this isn't enough, then fuck God cause I'm good the way I am.
Random
i took this example for you otherwise there are alots of examples that would shows you the truth. well if you don't say that god doesnt exist that means he exist, that means, he is the one who created you and me and all the creatures, when you make something like a care you make it for a reason, not just like that, god made us for a reason not just eat and drink and fuck like animals. what is that you like about your daily life? smoking? drinking? dancing? walking in the street with ur friends or dreaming about a new car? is that what you call life? well i would like to have this life forever if its the only thing i expect from being alive ! the prob is that i wouldnt be here forever, and i will die one day and i lived once, but i couldnt understand why i l ived i just spent my time and money the way i want but i was still having faith in god..do you think its reasonable to just live and die without even know why you lived, so god is not wise, he just created you to enjoy your life with the way you like ? i will not say much, i just want to say wouldl you be more thinker than inshtayn that says: i did not get any benifit from all the kwnoledge i have but only one benifit, its that i know this univers has been created by a wise god. and this univers has certainly a god. so if you know that you have a god then you should look after what he wants from you via his messengers.
Sheldon Cooper
I didn't say that God exists. You jump to conclusions from insufficient facts. That behaviour is also reflected in your example of proof of Gods existance. Another highly possible theory is that mankind have problems concerning handeling our mortality so we invent convenient pseudosolutions. More so, mankind is vain, wanting to exagurate its own importance and from that we also incorporate a "purpose of life" into our invented solution. Tell me, does ants go to heaven? Why would my life be any more significant? The model of most religions doesn't include animals because our problem with mortality and purpose derives from awareness and consciouns. Why do you need a purpose?
Why do God care if we believe or not? Does he need us?
I don't dream about anything. My life's fine the way it is. I'm fine the way I am and when it comes to an end I'll accept it. I don't need to believe to make my life rich. To live for ever is one of the worst things I can imagine and if eternal life is what a God have in mind for me then he's just cruel. In that case I don't even want to believe.
And to prevent you from further irrational conclusions. I say that it's possible that God exist. That doesn't mean that he actually exist. Example: it's possible that I'll win a million at the lottery tomorrow. This doesn't mean that I will win tomorrow.
Random
you use much more complicated words than me, but my words are more simple, but i hope i can describe my view to you. god doesnt need to see someone worshiping him, we need to do it because we need him everyday, he created everything and you cant say that you created yourself or you came from nothing, so a god created you. so there is certainly a god that created us and wants something from us , something that he doesnt need, becaus he created our body that will do things that have been told by god himself, like praying which contains movments with hand and reading dvine word during the prayer, god created our body as it is so we can speak and pray ect... so he doesnt need what he created, you need something when you dont have it, but god created everything so he needs nothing, but we need everything, and the things we need are also created by god, and the things we make ( cars..ect are made by products= those products are created by allah, like oil, metal ect.. and you cant make anything if you dont have a brain, and god created a brian in our body so we can think, and make things that would be usuful for our life, but what should we do if god make everything easy for us? first created us , gave us everything, so we should thank him, but in the way he wants, god sent his meessengers because they are humain being like us, so we can understand them and follow their message, and follow the devine word, to know about what god said to his messengers, then you need to return back to him and he will guide you.
Sheldon Cooper
Then who created God? He can't say that he created himself because before his existance there was nothing and
nothing can't become aware to create something from nothing. The problem you describe with mankinds creation is just transfered to Gods existance. Besides, quantum physics has proven that twin particels create themselves from nothing, borrowing energy that isn't there to begin with just to colide again and in a burst of energy, repaying what they borrowed. To begin with, universe itself could have done that but instead of recolliding the the exisance got trapped in infaltion. So particles do actually create themselves from nothiong, so why could we not have the same heritage to begin with? And why would God not, if he exists, have the same origin. The solution of Gods creation is just as applicable to the universe existance so when it all comes down to what's possible and what's not we're none the wiser about how things really are.
A difference between the two of us is that I speak of possibilities, even possibilities that I myself do not believe, while you try to push your own beliefs onto others.
Idiotdjur.
"Jag läste om djur idag som går i hyperdvala. Torkar ut fullständigt och ämnesomsättningen stannar helt. I detta tillståndet kan du skicka ut dem oskyddade i rymden, utsatta dem för 1000 gånger mer radioaktivitet än vad en människa pallar eller sänka ner dem i flytande kväve. De skiter i vilket och vaknar till liv sen ändå. Idiotdjur."
/11 mars 2011.
I'll love you always. . .
/11 mars 2011.
Wretched Wrench
I'll love you always. . .
The Code
Det finns vissa tankar som jag har försökt att leva mitt liv efter.
Jag lyckas ju inte alltid på alla punkter.
Jag lyckas ju inte alltid på alla punkter.
- Håll sanningen högst och låt ingenting komma ivägen. Men för den sakens skull behöver du inte spontant leverera sanningar som gör folk ledsna. Att hålla käft är inte att ljuga. Gör du någonting dåligt så stå upp för det så kommer ingen att kunna trycka dig längre ner. Untouchable. Om du tvingas ljuga så ska det aldrig vara för din egen skull och ljug för guds skull aldrig för dig själv.
- Se folk för vilka de är och gör dina beräkningar utifrån det. Lita inte på folk som hävdar sin ärlighet för mycket. Lita på vilka du ser att människor är och inte på vilka de säger att de är, på vilka de försöker att vara eller på vilka de vill vara. Var väldigt uppmärksam på folk som försöker framställa sig. Det baseras nästan aldrig på någonting bra och oftast på osäkerhet och folk som hanterar sin osäkerhet dåligt är instabila vänner. Kasta inte bort falska människor, dom är användbara och deras falskhet går att använda för att eliminera ditt samvete. Dessutom, om du ser en falsk människa klart så kan du ändå utvinna information ur människan genom att filtrera allt som sägs genom din uppfattning av personen ;)
- Befria dig från ditt ego och låt argument tala för sig själva. I en argumentation bör du inte vara mer än en budbärare, en leverantör av argument. Så fort du börjar förstärka eller förneka argument så är du illa ute och förmodligen en bra bit på väg till ignorans. Lär dig även att förstå saker du inte håller med om. Det tar dig långt.
- Se alltid vad som är rätt och vad som är fel även om du inte agerar efter det. Det är tråkigt att behöva göra fel som man inte vill stå för. Om du däremot medvetet gör fel så har du förmodligen redan övervägt ifall det är värt att stå för eller inte.
- Inse att livet inte handlar om att äga, att ha eller stabila positioner utan snarare om omsättning. Vi omsätter pengar, vi tjänar dem och förlorar dem. Ibland förlorar vi dem till förmån för någonting annat, som en ny bil, och ibland förlorar vi dem till sämre saker, som att supa bort lönen. Men även om jag söp bort lönen så hade jag förhoppningsvis kul när jag gjorde det. Det är samma sak med jobb, lägenheter, saker, vänner och partners. Jag erkänner väl att vissa väldigt få vänner stannar för alltid och vissa har väl turen att hitta en partner som stannar för alltid. Samtidigt har vissa oturen att förlora relationer till barn och sådant. Men om vi kollar hårt på det så stämmer det alltid i det långa loppet att allt och alla som du inte förlorar kommer att förlora dig... Så var glad för allt det fina och all lärdom du fått ut av det du förlorat. Förlorat är nästan fel ord. Förverkat. Blivit klar med.
- Du har en underbar hjärna - använd den ! Låt ingen annan tänka åt dig. Lyssna på andra, ta in det som sägs och väg själv över rimligheten och ta det sedan vidare i vidare resonemang. Förstå världen när du blundar. Ifrågasätt allting, även om det låter rätt. Kan du övertyga någon med logiska resonemang så behöver du förmodligen inte tro på det som de säger heller, oavsett ifall du själv står för synpunkten du agerat ifrån. Var aldrig rädd för att säga emot.
- Och glöm aldrig aldrig var du kommer ifrån och vad du har gjort. Det är egentligen allt det dåliga och negativa som är viktigt att minnas. Glöm det aldrig utan försök att väga upp det i positiva beteenden. Låt det negativa vara bränsle för allt det positiva. Glöm aldrig var du kommer ifrån men låt det inte komma ivägen för var du står och vart du är på väg. Vet vem du är !
- Önska dig aldrig lugn. Livet är en kamp och imorgon är ett nytt slag men att överkomma motgångar utvecklar oss som människor mer än någonting annat. Desto större en människa är desto fler saker har en människa gått segrande igenom.
- Ge dina känslor utrymme och låt dem vara där. Förstärk dem aldrig, klamra aldrig fast vid dem och försök aldrig förtränga dem. Låt dem vara äkta och löpa sin process ifred. Emotionell distans är ett jävla aber.
- Var aldrig någonsin rädd.
Autism+Fysik=<3
Empati och Jag
Idag har jag inte mycket vettigt att skriva so let's make it somewhat personal.
Empati... Ett begrepp som cirkulerar flitigt i mitt huvud just nu. Jag har gått igenom livet utan att faktiskt egentligen känna empati. Många av er tänker nog "PSYKOPAAAAT" men det gör ingenting. Psykopat är så negativt laddat och det finns faktiskt många psykopater som lever helt normala liv utan att märkas. Men det som skiljer mig från en psykopat är väl att jag faktiskt har förmågan till empati och jag måste säga det att mitt liv har blivit så mycket rikare och mer meningsfullt sedan dess. Jag har kommit att förstå att empati är en väldigt viktig del av oss, förmodligen den mest väsentliga egenskapen för att känna sig mänsklig.
Nu är det inte så att man är ett hänsynslöst arsle om man inte har empati. Man kan mycket väl, utåt sett, kompensera empatiskt bortfall med sympati, sunt förnuft, samvete och vett och etikett, men även om det är inte syns utåt sett så är skillnaden på insidan otrolig stor. Vissa kanske vill påstå att samvetet är förknippat med empati men det vill jag påstå att det inte alls behöver vara. Jag menar, det räcker med att förstå att någon mår dåligt utan att kunna känna med människan för att trigga ett samvete. Allt jag gör idag gör jag för att jaga empati. Det är lustigt att empatin först och främst enbart var förknippad med en människa men sedan den människan påverkade mig har empatin kunnat sprida sig ut på andra områden, även om empatin inte ens varit en femtedel så stark. Men den är trots allt där idag och sanningen är att jag mår så otroligt mycket bättre idag.
Det är lite ledsamt att den människan inte längre finns kvar i mitt liv men jag tror så säkert på att alla vänskapsband har sin längd. Om vänskap är en bägare med så kan man dricka ur den olika fort liksom. Vissa bägare fylls på med tiden och andra gör det inte. De flesta bägare fylls på långsammare än vad man kan tömma dem så man måste ge varandra utrymme, frånvaro av varandra, för att fylla på igen medan vissa bägare bara fylls på så länge någonting fortfarande är kvar. Knepigt kanske, men innebörden är väl att majoriteten av vänskaper når en nivå där det inte längre ger någonting, man når en punkt där det måste ta slut och desto intensivare man är i sin kontakt desto snabbare tar det slut liksom.
Men vänskaper utvecklar en, man går därifrån rikare och jag har en tendens till att kunna vända vad som helst till någonting positivt. Människan som var källan för min empati har utvecklat mig enormt samtidigt som det känns som att nästan hela mitt liv utanför våran vi-mentalitet stod fullkomligt still. Sanningen är att människan nog tog alldeles för stor plats i mitt liv - så jag mår bra idag. Tack.
En annan väldigt utvecklande sak som jag upplever har fört mig fram är till exempel min mammas död. Jag mår förmodligen bättre i mig själv idag än vad jag hade gjort om hon levt. Väldigt negativa saker kan sätta igång väldigt positiva processer liksom. Sedan kan man ju välja att inte låta processen starta och jag tror att väldigt många beter sig just så. Kalla mig oportunist om du vill men ser jag tillfälle till någonting bra så kommer jag att haffa det oavsett hur mycket skit allt annat känns... Eller kanske just på grund av hur mycket skit allt annat känns. Det kanske är mitt sätt att överleva.
Empati... Idag frågar jag mig själv om man egentligen kan känna äkta kärlek utan empati. Kärlek känns som en ganska värdelös sak utan empati desto mer jag tänker på det. Vidare så är sympati, samvete, sunt förnuft och moral nästan uteslutande logiska tankemönster utvecklade från värderingar som i sin tur bygger på logiska tankemönster. Många gånger har jag blivit kallad snäll och idag förstår jag mer av det. Jag har aldrig riktigt kunnat relatera till den där bilden av mig som speciellt snäll egentligen. Jag har ju bara agerat på summan av mina logiska tankemönster, det har varit ganska känslolöst liksom. Men folk förutsätter naturligtvis att jag har haft empati då kompensationen via sympati och det där täckt upp allting utåt sett. Men har jag egentligen varit snäll när jag agerat på logiska tankar? Det har ju inte varit någon känsla inblandad? Jag förstår idag att många saker jag gjort och sagt har upplevts av andra som större än vad de egentligen har varit. Snäll, godhjärtad, omtänksam bla bla bla.. Stort om det är baserat på empati och andra liknande funktioner.. Men egentligen ganska litet om det bara är summan av en logisk process. Samma sak med elakheter egentligen, men det verkar inte som att mina logiska processer ger utfall i elakheter i samma utsträckning som allt det där andra.
Empati ja.. Världsomvälvande för mig.
Min tanke var att inte skriva sån här skit på bloggen. Det är alldeles för kasst med objektivitet i sådant här och det var inte därför jag startade bloggen. Men det känns som att om jag ska skriva någonting annat så måste jag ha någon form av en mall, en plan, en idé, en tanke eller någonting som jag vill förmedla på en basis som inte egentligen ligger inom mig. Fria tankar liksom. Men sådan här skit kan jag skriva bara genom att sätta mig ner och låta saker rinna ut liksom.. Men det håller jag vanligtvis till anteckningar på facebook.
Så även om jag brutit konceptet med objektivitet förr så har jag aldrig brutit det såhär hårt så jag ber om ursäkt för det.
Här får ni ett kul utdrag från facebook som kompensation
Empati... Ett begrepp som cirkulerar flitigt i mitt huvud just nu. Jag har gått igenom livet utan att faktiskt egentligen känna empati. Många av er tänker nog "PSYKOPAAAAT" men det gör ingenting. Psykopat är så negativt laddat och det finns faktiskt många psykopater som lever helt normala liv utan att märkas. Men det som skiljer mig från en psykopat är väl att jag faktiskt har förmågan till empati och jag måste säga det att mitt liv har blivit så mycket rikare och mer meningsfullt sedan dess. Jag har kommit att förstå att empati är en väldigt viktig del av oss, förmodligen den mest väsentliga egenskapen för att känna sig mänsklig.
Nu är det inte så att man är ett hänsynslöst arsle om man inte har empati. Man kan mycket väl, utåt sett, kompensera empatiskt bortfall med sympati, sunt förnuft, samvete och vett och etikett, men även om det är inte syns utåt sett så är skillnaden på insidan otrolig stor. Vissa kanske vill påstå att samvetet är förknippat med empati men det vill jag påstå att det inte alls behöver vara. Jag menar, det räcker med att förstå att någon mår dåligt utan att kunna känna med människan för att trigga ett samvete. Allt jag gör idag gör jag för att jaga empati. Det är lustigt att empatin först och främst enbart var förknippad med en människa men sedan den människan påverkade mig har empatin kunnat sprida sig ut på andra områden, även om empatin inte ens varit en femtedel så stark. Men den är trots allt där idag och sanningen är att jag mår så otroligt mycket bättre idag.
Det är lite ledsamt att den människan inte längre finns kvar i mitt liv men jag tror så säkert på att alla vänskapsband har sin längd. Om vänskap är en bägare med så kan man dricka ur den olika fort liksom. Vissa bägare fylls på med tiden och andra gör det inte. De flesta bägare fylls på långsammare än vad man kan tömma dem så man måste ge varandra utrymme, frånvaro av varandra, för att fylla på igen medan vissa bägare bara fylls på så länge någonting fortfarande är kvar. Knepigt kanske, men innebörden är väl att majoriteten av vänskaper når en nivå där det inte längre ger någonting, man når en punkt där det måste ta slut och desto intensivare man är i sin kontakt desto snabbare tar det slut liksom.
Men vänskaper utvecklar en, man går därifrån rikare och jag har en tendens till att kunna vända vad som helst till någonting positivt. Människan som var källan för min empati har utvecklat mig enormt samtidigt som det känns som att nästan hela mitt liv utanför våran vi-mentalitet stod fullkomligt still. Sanningen är att människan nog tog alldeles för stor plats i mitt liv - så jag mår bra idag. Tack.
En annan väldigt utvecklande sak som jag upplever har fört mig fram är till exempel min mammas död. Jag mår förmodligen bättre i mig själv idag än vad jag hade gjort om hon levt. Väldigt negativa saker kan sätta igång väldigt positiva processer liksom. Sedan kan man ju välja att inte låta processen starta och jag tror att väldigt många beter sig just så. Kalla mig oportunist om du vill men ser jag tillfälle till någonting bra så kommer jag att haffa det oavsett hur mycket skit allt annat känns... Eller kanske just på grund av hur mycket skit allt annat känns. Det kanske är mitt sätt att överleva.
Empati... Idag frågar jag mig själv om man egentligen kan känna äkta kärlek utan empati. Kärlek känns som en ganska värdelös sak utan empati desto mer jag tänker på det. Vidare så är sympati, samvete, sunt förnuft och moral nästan uteslutande logiska tankemönster utvecklade från värderingar som i sin tur bygger på logiska tankemönster. Många gånger har jag blivit kallad snäll och idag förstår jag mer av det. Jag har aldrig riktigt kunnat relatera till den där bilden av mig som speciellt snäll egentligen. Jag har ju bara agerat på summan av mina logiska tankemönster, det har varit ganska känslolöst liksom. Men folk förutsätter naturligtvis att jag har haft empati då kompensationen via sympati och det där täckt upp allting utåt sett. Men har jag egentligen varit snäll när jag agerat på logiska tankar? Det har ju inte varit någon känsla inblandad? Jag förstår idag att många saker jag gjort och sagt har upplevts av andra som större än vad de egentligen har varit. Snäll, godhjärtad, omtänksam bla bla bla.. Stort om det är baserat på empati och andra liknande funktioner.. Men egentligen ganska litet om det bara är summan av en logisk process. Samma sak med elakheter egentligen, men det verkar inte som att mina logiska processer ger utfall i elakheter i samma utsträckning som allt det där andra.
Empati ja.. Världsomvälvande för mig.
Min tanke var att inte skriva sån här skit på bloggen. Det är alldeles för kasst med objektivitet i sådant här och det var inte därför jag startade bloggen. Men det känns som att om jag ska skriva någonting annat så måste jag ha någon form av en mall, en plan, en idé, en tanke eller någonting som jag vill förmedla på en basis som inte egentligen ligger inom mig. Fria tankar liksom. Men sådan här skit kan jag skriva bara genom att sätta mig ner och låta saker rinna ut liksom.. Men det håller jag vanligtvis till anteckningar på facebook.
Så även om jag brutit konceptet med objektivitet förr så har jag aldrig brutit det såhär hårt så jag ber om ursäkt för det.
Här får ni ett kul utdrag från facebook som kompensation
-
Sonia
-
HAhahahaha ja så sett ja!! Ne men de kallar jag alkoholisering på bra nivå du missade dock kvällens fail. :D
-
Sheldon
-
Vad var kvällens fail? Teeeell meeee =D =D
-
Sonia
-
Jag mådde lite illa då va inne på kullgrens så spydde jag å kunde inte göra de ut mot allt folk eller svälja de och jag ville inte bli utkastad så var tvungen å göra det diskret.. Jag fick offra min öl och spy i glaset. Lägger spy/öl blandningen på en hylla. En sek senare kommer en tjej å tar glaset och börjar dricka de. Såå vidrig men jag vågade heller inte säga ifrån så jag gick därifrån! :D
-
Sheldon
-
HAHAHAHAHA WICKED AWESOME ! Hahaha detta var fan dagens höjdpunkt ! Kan inte sluta skratta
-
Men alltså... Hon märkte inte smak eller någonting? För om hon inte märkte någonting så var det ju bara en öl i hennes ögon och omvandlas på nått bisarrt sätt till en win när ölen problemfritt dracks två gånger hahahahaha wicked twisted shit !
-
Sonia
-
Hahaha ja jag vill då inte kolla på när någon dricker upp mitt spy så de vette fan tydligen måste de ha vart riktigt gott!! xD
-
Sheldon
-
Jag hade fan kollat, skrattat i kulisserna och berättat en direkt efter sista klunken och sedan skratta ännu mer åt att spyan redan blivit spydd en gång tidigare hahaha
Strange Music Presents+
Tech N9ne tröttnade på producenter och fittor så han startade sin egen label. Han verkar mer fokuserad på att faktiskt producera musik som han tycker om istället för att sälja ut sig som alla de där andra hororna på random popkanaler.
Tech N9ne gör gärna colabos och i varje colabo så visar han att han äger fullständigt och alla andra rappare i låten framstår som sämre. Vissa rykten säger att det är precis därför som Eminem vägrar colaba med honom - pussy.
Här kommer i alla fall en artist från Tech N9ne's label, Strange Music, som är ganska skön.
I'd like to introduce to you - COOGNIIITOOOO !
Tech N9ne gör gärna colabos och i varje colabo så visar han att han äger fullständigt och alla andra rappare i låten framstår som sämre. Vissa rykten säger att det är precis därför som Eminem vägrar colaba med honom - pussy.
Här kommer i alla fall en artist från Tech N9ne's label, Strange Music, som är ganska skön.
I'd like to introduce to you - COOGNIIITOOOO !
Cognito ft Tech N9ne & Krizz Kaliko
-
Born 2 Be Fly
-
Born 2 Be Fly
Vill lägga till detta utdrag från facebook bara för att jag tyckte det var lite kul !
Tobbe
Tobbe
avslagen öl och avslagen grogg det bästa som finns :D
-
14 pers gillar detta.
-
-
Sebbe -
Du är min idol =D Men iofs. Avslagen grogg kan fan vara mer nice än en färsk. Precis som ostbågar
-
-
Tobbe
-
hahahaha tack Sebbe :D ja det är nästan så
-
Sofie
-
fy fan vad vidrigt ;)
-
Sebbe
-
Jag gillar första klunken ur en öppnad öl dagen efter. Den är med viss nervositet och fullständigt experimentell. Man tar in lite och letar efter bismaker av snus eller fimp. Finner man inga tar man in lite mer, fortfarande försiktigt, för noggrannare kontroll. När man känner sig säker så känner man efter på vidare kvalitéer som hur avslagen och ljummen den är. Till sist när man sväljer så är man uppmärksam på potential till kväljningstendenser. Med lite tur har man tjänat sig en halv öl (Y)
-
Sebbe
- Så går man iväg, sippandes på den och tänker "It's mine now, suckers..."
-
Sälj dig din hora.
I somras hamnade jag efter en fylla nere på kampenhof tidigt på morgonen. Stod med en före detta(?) heroinist och diskuterade hans kamp mot missbruket medan jag hjälpte honom att dricka upp hans vin (Y). När jag skulle gå där ifrån såg jag två herrar (läs gubbar) på en bänk. Jag frågade snällt, artigt och trevligt ifall någon av dessa herrar möjligtvis hade en ciggarett att avvara. Här tar den artiga tonen stopp. Han svarar "Jag har en kvar." och sedan lägger han, med evertryck och nästan förakt, till "...och den får du aldrig". Jag fiskar upp en sedel och svarar minst lika föraktfullt och med tillagd kaxig underton "inte ens för hundra spänn?" samtidigt som jag spänner sedeln framför honom mellan båda mina händer. Under tystnad och ett ansiktsuttryck som utstrålar motvillighet och nederlag plockar han fram ciggaretten och vi byter.
Detta handlade aldrig om pengarna. Detta handlade om att han var så säker på sin sak men tydligen var det inte värt mer än hundra spänn. Detta handlar om att han sålde sitt ord, ryggrad om du så vill. Detta handlar om att han blev ägd haha. Detta handlar om att pengar styr. Jag rökte den och det var den godaste ciggaretten i mitt liv. Värd varenda krona.
Detta handlade aldrig om pengarna. Detta handlade om att han var så säker på sin sak men tydligen var det inte värt mer än hundra spänn. Detta handlar om att han sålde sitt ord, ryggrad om du så vill. Detta handlar om att han blev ägd haha. Detta handlar om att pengar styr. Jag rökte den och det var den godaste ciggaretten i mitt liv. Värd varenda krona.
Jag målar en äcklig bild.
Det sägs att Gud skapade världen. Gud skapade ondskan. Gud är godhet men vad är godhet utan ondska?
Gud är beroende av ondska, det definerar hans godhet. Gud är beroende av att vi tror på honom.
"Djävulens största bedrift är att lura i människan att han inte finns".
Möjligen ett listigt citat utformat av Gud själv för att få människan att tro på någonting som hon inte kan se.
Jag är inte troende...
Men vi kan ta resonemanget som en metafor.
Nu ska jag måla en äcklig bild.
"När spriten ligger som glödande kol i min mage, när röken sjunker i mina lungor och amfetaminet rusar i mina ådror uppfyller jag mitt syfte. Jag är på botten, jag är nere i misären, jag är menad för det. Jag är han som smyger in genom ditt källarfönster för att ta ifrån dig saker du kämpat för. Jag höjer värdet i det du kämpat. Vetskapen om att du kan förlora det gör att du håller hårdare i det. Vetskapen om att du kan förlora det höjer värdet i det. Vid en första anblick tror ni att jag stjäl och rånar för att försörja min abstinens, för att upprätthålla min livsstil. Men egentligen gör jag det för att upprätthålla din livsstil, inte min. Emellanåt hamnar jag i svettningar och ångesten tvingar mig till tårar. Jag måste döva mitt samvete och kväva mina känslor men allting är så starkt, ångesten är förödande. Jag behöver mina medel, utan dem går jag under. Jag lär mig att förakta allt, inte minst mig själv. Hur mår du? Jag mår såhär för din skull. Se ner på mig, sluta inte med att se ner på mig - du behöver det. I min värld finns det ingen som räcker mig en hand. En gång hade jag nära och kära, människor som sett mig glida iväg. Kanske vissa av dessa skulle hjälpa mig, men.. Jag kan inte. Jag försörjer deras liv. Jag är ett skräckscenario, jag är varningen som håller deras barn på rätt väg och jag måste vara det värsta jag kan för att vara effektiv. Jag får inte ta mig upp, ni behöver mig här nere. Min misär definierar eran välfärd. Mitt dåliga mående definierar erat välmående. Jag representerar varenda kontrast du känner till. Jag är kompassnålen som visar att du verkligen är på rätt väg. Jag är faran som lurar i natten - åt helvete med Darkwing Duck, detta är vad det handlar om. Jag är de kalla blanka ögonen som du möter på andra sidan loppet av en 9'millimeters medan jag tvingar av dig alla värdesaker du har, alla värdesaker jag höjer värdet i. Jag är inte rädd för att trycka av men jag är långt mycket mer klartänkt än vad du tror. Jag måste hamna i situationer där jag måste trycka av. Jag måste hålla hotet verkligt. Hotet som får dig att värdera ditt liv Jag måste göra det för eran skull och om pistolen avfyras så tjänar ditt sprayane blod ett högre syfte, då blir även du en definition för din nästas välfärd. Jag har krossat varenda drömm jag haft i din ära och med hjälp av benzodiasepiner bär jag din värld på mina axlar. Och jag är medveten om det, annars skulle jag aldrig stått ut. Blod, svett och tårar är verkligare i min värld. Jag är intelligentare än många och jag hade mer potential än de flesta. Jag önskar att det här inte var jag men det är det här jag gör bäst. Jag är skuggan som definierar ljuset. Jag fyller mitt syfte och jag fyller det för eran skull. Jag offrar mig. Jag är hjälten du aldrig kommer erkänna, hjälten du aldrig får erkänna. Tänk inte större, tänk för allt i världen inte större - det skulle förstöra allt jag åstadkommer. Mitt syfte är beroende av din bristande förmåga att förstå. Så se ner på mig, men jag är större än du."
Gud är beroende av ondska, det definerar hans godhet. Gud är beroende av att vi tror på honom.
"Djävulens största bedrift är att lura i människan att han inte finns".
Möjligen ett listigt citat utformat av Gud själv för att få människan att tro på någonting som hon inte kan se.
Jag är inte troende...
Men vi kan ta resonemanget som en metafor.
Nu ska jag måla en äcklig bild.
"När spriten ligger som glödande kol i min mage, när röken sjunker i mina lungor och amfetaminet rusar i mina ådror uppfyller jag mitt syfte. Jag är på botten, jag är nere i misären, jag är menad för det. Jag är han som smyger in genom ditt källarfönster för att ta ifrån dig saker du kämpat för. Jag höjer värdet i det du kämpat. Vetskapen om att du kan förlora det gör att du håller hårdare i det. Vetskapen om att du kan förlora det höjer värdet i det. Vid en första anblick tror ni att jag stjäl och rånar för att försörja min abstinens, för att upprätthålla min livsstil. Men egentligen gör jag det för att upprätthålla din livsstil, inte min. Emellanåt hamnar jag i svettningar och ångesten tvingar mig till tårar. Jag måste döva mitt samvete och kväva mina känslor men allting är så starkt, ångesten är förödande. Jag behöver mina medel, utan dem går jag under. Jag lär mig att förakta allt, inte minst mig själv. Hur mår du? Jag mår såhär för din skull. Se ner på mig, sluta inte med att se ner på mig - du behöver det. I min värld finns det ingen som räcker mig en hand. En gång hade jag nära och kära, människor som sett mig glida iväg. Kanske vissa av dessa skulle hjälpa mig, men.. Jag kan inte. Jag försörjer deras liv. Jag är ett skräckscenario, jag är varningen som håller deras barn på rätt väg och jag måste vara det värsta jag kan för att vara effektiv. Jag får inte ta mig upp, ni behöver mig här nere. Min misär definierar eran välfärd. Mitt dåliga mående definierar erat välmående. Jag representerar varenda kontrast du känner till. Jag är kompassnålen som visar att du verkligen är på rätt väg. Jag är faran som lurar i natten - åt helvete med Darkwing Duck, detta är vad det handlar om. Jag är de kalla blanka ögonen som du möter på andra sidan loppet av en 9'millimeters medan jag tvingar av dig alla värdesaker du har, alla värdesaker jag höjer värdet i. Jag är inte rädd för att trycka av men jag är långt mycket mer klartänkt än vad du tror. Jag måste hamna i situationer där jag måste trycka av. Jag måste hålla hotet verkligt. Hotet som får dig att värdera ditt liv Jag måste göra det för eran skull och om pistolen avfyras så tjänar ditt sprayane blod ett högre syfte, då blir även du en definition för din nästas välfärd. Jag har krossat varenda drömm jag haft i din ära och med hjälp av benzodiasepiner bär jag din värld på mina axlar. Och jag är medveten om det, annars skulle jag aldrig stått ut. Blod, svett och tårar är verkligare i min värld. Jag är intelligentare än många och jag hade mer potential än de flesta. Jag önskar att det här inte var jag men det är det här jag gör bäst. Jag är skuggan som definierar ljuset. Jag fyller mitt syfte och jag fyller det för eran skull. Jag offrar mig. Jag är hjälten du aldrig kommer erkänna, hjälten du aldrig får erkänna. Tänk inte större, tänk för allt i världen inte större - det skulle förstöra allt jag åstadkommer. Mitt syfte är beroende av din bristande förmåga att förstå. Så se ner på mig, men jag är större än du."
